Landskrona

Beskrivning

Borgruin 110x75 m (NNV-SSÖ). Borgvallarna är inom ett 70x30 m (NNV-SSÖ) st område, de är 1,4-1,6 m h och ca 9 m br. Övertorvade grusvallar med i ytan enstaka mindre stenar. Öppning i Ö vallen, 3-4 m br. Relativt plan mark inom borgvallarna. Vid S vallen och omedelbart inom mitten av V vallen är en del gråstenar, 0,2-0,5 m st, i mindre högar och samlingar. Omedelbart utanför borgvallarna. Vallgravar, 5-8 m br och 1-1,8 m dj, med plan botten. V vallgraven är byggd i två avsatser, där den övre i V är 0,5-0,6 m dj. Omedelbart V om SV hörnet är oregelbundna grävda mindre diken och vallar. Aug. Lindqvist: Klinteminnen s 22 Ritningar finns hos Klinte hembygdsförening. Fästet eller slottet anlades av kung Albrekts son hertig Erik år 1394 då fetalie-eller hättebröderna innehade Gotland. De fördrevs av tyska orden 1398, då slottet raserades. Sattes inte i stånd förrän danskarna återtagit Gotland. De mötte inget motstånd från Landskrone, som slottet kallades då de landsteg 1676. Troligen då upprustat av danskarna. Svenskarna försökte landstiga i Klintehamn, men hindrades av danska linjeskepp, understödda av batterierna på Skansen Landskrone. Efter fredsslut och återförening med Sverige fick Skansen förfalla. År 1710 sätts den i stånd igen. Kallas då redutten Stålhatt. Några strider har sedan danska tiden inte utkämpats här. Ur August Lindqvist: "Klinteminnen" s 22. Benämnes Landskrone/Stålhatt.

Text ur Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (L1975:1196). Beskrivningarna är skrivna av inventerare och kan vara förkortade och fackmässiga.