Oshögarna

Beskrivning

Gravfält, delundersökt, ca 220X90 m (NÖ-SV). Inom området är 1 flatmarksgravfält och 1 hög. Antalet flatmarksgravar är osäkert. Flatmarksgravfältet är delvis undersökt och borttaget enligt F, Hansen, och sträcker sig runt Oshögarna. Oklart om någon undersökning har skett eller hur stort gravfältet kan vara. En flatmarksgrav är undersökt och borttagen. Graven utgöres av en liten stensättning av 5 stenar med brända benrester direkt under grässvären. Inga gravgåvor. Högen, undersökt och restaurerad, 32x19 m (NNV-SSÖ) och 2.5 m h. År 1924 företog F. Hansen en undersökning av högen. Den är till största delen uppförd av fin sand. En del av sanden torde ha förts dit av vinden. I högens centrala delar påträffades ett röse av strandmalen grus med en del spridda kullerstenar. I kullens SV-sluttning påträffades 1 urnegrav som innehöll brändaben samt 1 bronsknapp. I centralröset, som uppvisade skador från Sven Nilssons grävning på 1800-talet framkom 2 brandgravar från bronsåldern. En del brända ben var nedlagda direkt i den strandmalna grusen. I den ena graven låg 1 dolk (?) och 1 kniv med ornament, 12.1 cm l, samt 1 pincett, 4.5 cm l och 1 nål 7.4cm l. I den andra graven låg 1 kniv med hästhuvud, 10.8 cm l, 1 pincett, 5.9 cm l och delar av fibula. I högens botten påträffades ett barnskelett med huvudet åt Ö, placerat på rygg med utsträckta extremiteter och huvudet i Ö och vilande på V kinden. Inga gravfynd. Under högen är: Flatmarksgrav, undersökt och borttagen. Under ett sandlager påträffades 1 skelettgrav som var täckt av kullerstenar. Skelettet låg i Ö-V med parallella ben och med blicken i N. Inga gravgåvor.

Text ur Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (L1989:5582). Beskrivningarna är skrivna av inventerare och kan vara förkortade och fackmässiga.