Tuna kungsgård

Beskrivning

Godset/kungsgården Tuna, inom 90x70-80 m stor yta (NNV-SSO) utsträckning efter äldre lantmäteriakt från år 1651 bestående av stående byggnader samt 2 husgrunder. På den äldre lantmäteriakten finns ett stort antal byggnader markerade. Av de båda stenhusen är ett uppfört på 1600-talets mitt och det andra möjligen samtida samt ett par källarebyggnader. Byggnaderna ligger samlade runt ett tun, med en öppning åt VNV där den gamla kungsgårdens huvudbyggnad skall ha legat mellan de två stenbyggnaderna. Idag finns en husgrund på platsen ca 15x5 m st och med en stensyll ca 0,1 m h av 0,3-0,5 m l stenar. Av ortbor kallad för "den gamla kungsgården". Utmed tomtens VNV kant är en terrassering 45x11 m och 0,1-0,4 m h (NNV-SSO). Om dessa två är en och samma grund eller två är svårt att urskilja. I dess S del hittades gammalt handslaget enkupigt taktegel samt tegelbitar. Inom tomtens nordvästra del finns ett yngre bostadshus. Kungsgården har anor från 1200-talet, år 1288 skänker kung Magnus Ladulås kronans allmänningsskogar vid Tuna till riddaren Knut Mathiasson. År 1321 doneras doneras mark från Tuna till Vretakloster (SOFI anger 1322 som äldsta skriftliga belägg). Godset har innehaft flera frälsesläkter fram tillls Gustv Vasa förvärvade det på 1520-talet då godset inrättas som kungsgård. Från 1600-talet har Tuna utgjort översteboställe och har därefter arrenderats ut. Idag ägs Tuna av Statens fastighetsverk.

Text ur Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (L2008:7209). Beskrivningarna är skrivna av inventerare och kan vara förkortade och fackmässiga.