Adam och Eva

Beskrivning

1) Kalkugnsruin, cylindrisk, 10 m diam och ca 11 m h, av rötttegel förstärkt med lodräta bandjärn. Uppförd år 1902-03.Ca 2 m V och nr 1 är:2) Kalkugnsruin, konisk, 5 m diam och totalt ca 25 m h, med en5-kantig ca 1.5 m h bas. Av rött tegel, med en konisk skorsten,intill 2.5 m diam och 8 m h. Ugn och skorsten förstärkta medlodräta och vågräta bondjärn. Uppförd år 1865. Runt ugnarnalöper grundmurar från en byggnad som omgivit ugnarna, ca 55x15 m(NNV-SSÖ), 2-3,5 m br och 1.5-3 m h, kallmurade av gråsten.Grundmurarna är på flera ställen raserade, och av den Ö murenåterstår ingenting. Den N muren har i NV en ca, 10-12 m löppning, och i NÖ en mindre öppning. Mot ugn nr 2 är en ingångmed ett nu raserat tegelvalv. På hela området innanför murarnaär material från de raserade murarna samt tegel från de bådaugnarna. I V delen är ett upplag för jordbruksredskap, oljefat,däck mm.Ugn nr 1 restaurerades sommaren 1983 med hjälp från RAÄ.Skorstensdelen återuppbyggdes inte utan ersatters med ett tak.Ugn nr 2 är i sort behov av reparation. Ugn nr 2 uppfördes 1865som en av två likadana ungnar, av dåvarande innehavaren tillBjärsjölagård, kammarherre August Bernhard von Bulow. Ungnarnabyggdes av tyska ugnbyggare. I denna typ av ugnar eldades medved och kol i tre öppningar på ugnens sidor. Bränsle och kalkblandades inte och man fick därför mycket ren kalk. Kalkstenentippades ner i ugnen genom en öppning uppe på sidan och efterbränningen rakades kalken ut genom de tre nedre öppningarna.1902-03 ersattes den Ö ugnen av en dankbyggd ugn. I denna ugnvar botten utruskad med en, rist och på denna varvades kalk ochbränsle i form av ved och kol.På den omgivande, byggnades S sida var ett hisstorn där kärrornamed kaksten hissades upp i höjd med ugnarnas övre kanter. Ihisstornet var också trappor för hisskotare. Intill ugnarna.fanns även lador där ved, kol och den färdiga kalkenförvarades.Kalkstensbrytning se RAÄ nr 11.

Text ur Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (L1989:3994), återgiven oförändrad. Beskrivningarna är skrivna av inventerare och kan vara förkortade och fackmässiga.