Hoppa till innehållet
Utflyktskartan
⛏️ Gruva / bruksminne

Kompanigruvan

Kompanigruvan är en plats i kulturmiljöregistret (gruvområde) i Hedemora kommun, Dalarnas län (Garpenberg socken).

Fakta

KommunHedemora
LänDalarnas län
TypGruva / bruksminne
Lämningstyp (RAÄ)Gruvområde
Antikvarisk bedömningFornlämning
SynlighetSynlig ovan mark
TerrängS- och SV-sluttning av moränförhöjning med hällar i dagen.
LämningsnummerL2001:5324 (Garpenberg 85:1)
Koordinater60,30283, 16,16083
KällaRiksantikvarieämbetets kulturmiljöregister

Beskrivning

Gruvområde, 360x180 m st (VNV-ÖSÖ), bestående av 5 gruvhål, 2 husgrunder, 1 gruvschakt, 1 stollgång, 1 ev. vandring samt flera skärpningar. Gruvhål, 60x10-30 m (ÖNÖ-VSV), med lodräta sidor. 20 m SÖ om ovanstående är gruvhål, 30x20 m (Ö-V), med lodräta sidor. 40 m SÖ om ovanstående är gruvhål, 80x5-40 m (Ö-V), intill 20 m dj ned till vattenytan. Spår av tillmakning i N kanten. I N kanten mynnar stolgång från NV, beskriven nedan. 5 m Ö om första gruvhålet är gruvhål, 5 m diam, vattenfyllt. Ca 50 m ÖNÖ om första gruvhålet är gruvschakt, kvadratiskt, 5x5 m (ÖNÖ-VSV) och intill 2 m ner till vattenytan. 12 m NV om ovanstående gruvschakt är gruvhål, 7 m diam och 1,5 m ner till vattenytan. 5 m SÖ om det andra gruvhålet är husgrund, 9,5x9,5 m (ÖNÖ-VSV, bestående av en kvadratisk cementplatta med golvkakel och centrumhål för spel (?). 1 m S om det andra gruvhålet är grund, 6x6 m (ÖNÖ-VSV), av stora, huggna och borrade stenar med mellanliggande krossad sten och med vertikala, gängade järnrör. Strax N om första gruvhålet och mynnande i N kanten av det tredje gruvhålet är stollgång, ca 200x5 m (VNV-ÖSÖ) och 4-5 m dj. Strax N om NV delen av stollgången är vandring (?), i form av ett fundament, runt, av varpsten med centrumsten med vertikalt hål i. I N delen av området är flera ytliga skärpningar, vilka utgörs av långsmala hål i berget. Sannolikt rör det sig om gruvförsök. Inom området är väg Garpenberg 419 belägen. Magnetit- och sulfidmalm, silvermalm och zinkblände har brutits. Strax S om gruvhålen är en kvarstående gruvbyggnad, ett magasin som använts för förvaring av borrkärnor. I gruvområdets V och SV kant har Ryllshyttemagasinet uppförts. Bortsett från tillmakning i gruvhål 3 och en möjlig hästvandring är de idag synliga lämningarna formade av den sena brytningen under 1800- och 1900-talet. Silvermalm bröts på Rullshyttefältet år 1512. Ca år 1691 lades silvermalmabrytningen ned. Järnmalm började brytas 1769 och år 1887 började man bryta zinkmalm. (RAÄ dnr 321-109-2005). Äldre beskrivning: Gruvhål, 60x10-30 m (ÖNÖ-VSV), med lodräta sidor. 20 m SÖ om ovanstående är gruvhål, 30x20 m (Ö-V), med lodräta sidor. Ca 40 m SÖ om ovanstående är gruvhål, 80x5-40 m (Ö-V), intill 20 m ned till vattenyta. 5 m Ö om det först beskrivna gruvhålet är gruvhål, 5 m diam. Botten är ej iakttagbar. Ca 50 m ÖNÖ om det först beskrivna gruvhålet är gruvhål, kvadratiskt, 5x5 m (ÖNÖ-VSV), intill 2 m ned till vattenyta. 12 m NV om ovanstående är gruvhål, 7 m diam, intill 1,5 m ned till vattenyta. I områdets S del är en byggnad, först använd som borrkärnearkiv och lager. Mäktig miljö.

Text ur Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (L2001:5324), återgiven oförändrad. Beskrivningarna är skrivna av inventerare och kan vara förkortade och fackmässiga.

I närheten

Fler pärlor

Parkering

Naturreservat & nationalparker

Kulturhistoria

Badplatser

Vindskydd

Källa: Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (KMR) 2026-10-18, lämning L2001:5324 (fri att använda). Uppgifterna kan vara inaktuella – rätta gärna i källan.