Pengahålan

Beskrivning

Plats med tradition, bestående av en dödisgrop, ca 50 m i diam och ca 15 m dj. Inom den SÖ sluttningen ligger utspridda stenar, 0,2-0,5 m st. I bottnens V kant finns en samling stenar, 0,2-0,5 m st, inom ett 3 m st område.Enligt ett brev år 1818, skall ett skattfynd ha anmälts till Kungl. Majt. av landshövdingen i L-län. Det var skattehemmansägaren Måns Svensson i Smedeboda som hade påträffat två krukor med mynt, präglade under senare hälften av 1600-talet och hela 1700-talet. Mynten var av silver, svenska, danska, tyska, polska och holländska. Riksantikvarien granskade mynten, men tyckte inte de var av sådantvärde att de skulle inlösas.Enligt karta från år 1928 ligger "Pengahålan" på nr 2, vilken MånsSvensson, farfar till nuvarande ägare, varit ägare till. Med allsannolikhet har Måns Svensson under 1800-talets början påträffat "skatten" i eller i närheten av "Pengahålan", varvid namnet uppstått. Ingen känner idag till om Måns Svenssons fynd.Enligt Håkan Olsson år 1944, berättas det att "Pengahålan" liggeri närheten av Domarringen. Om "Pengahålan" berättas: "Här gömde domarna de pengar de mottagit som mutor. Samtidigt med tingshuset sjönk mutpengarna ner i marken och Pengahålan uppstod."

Text ur Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (L1990:8012), återgiven oförändrad. Beskrivningarna är skrivna av inventerare och kan vara förkortade och fackmässiga.