Hoppa till innehållet
Utflyktskartan
📜 Sägenplats / offerkälla

Plats med sägen, Jokkmokk

Mordplats, Dräpartallen. Enligt Otto Vesterlund (20 år i Norrbotten, 1925) skall det 1906 ha skett ett brutalt mord på platsen. Vaccinatör Lundmark från Puottaure färdades mellan olika gårdar. På färden mötte han två finländska medborgare som var på rymmen från rättvisan i sitt hemland. De hade på vägen söderut utfört ett misslyckat rån i Kåbdalis. Då finländarna träffade på vaccinatör Lundmark trodde de att han hade pengar i sin väska. Finländarna slog brutalt ihjäl vaccinatör Lundmark, men hittade inga pengar. Mordvapnen var knivar och en långrem. En långrem är ett snedstag som sitter på en häststötting. En skallgångskedja startades då man började ana att något hade hänt vaccinatören. Han återfanns vid en tall som efter detta kallas för Dräpartallen. Enligt muntliga källor är korset troligtvis inristat samma år eller året efter mordet skedde. Enligt muntlig källa skall mördarna ha skilt på sig efter mordet. En av dessa återvände till sitt hemland, där det sägs att han blev häktad för sina tidigare brått. Den andra finländaren gick vidare och hamnade efter ett tag i en skogskoja någonstans i de Lappländska eller Norrbottniska skogarna. Där kom han i samspel med skogsarbetare. Under en helg åkte alla skogsarbetare hem och kvar blev endast finländaren och en svensk skogsarbetare. Mordet hade då uppdagats och i viss mån hade också signalement på de två förövarna gått ut. Under kvällen ska den svenska skogsarbetaren nämnt något om att signalementet stämde på den finska medborgaren som nu var tillsammans med honom i skogskojan. På natten vaknade den svenska skogsarbetaren av att finländaren stod över honom med en lodbössa och skulle avfyra ett dödande skott. Bössan klickade och det blev handgemäng i skogskojan. Den svenska skogsarbetaren sprang från platsen för att hämta hjälp och rapportera. Då de kom tillbaka hade finländaren tagit sig liv med lodbössan.

Tradition/sägen upptecknad i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister, L2021:4772. Återgiven ordagrant.

Plats med sägen, Jokkmokk är en plats i kulturmiljöregistret (plats med tradition) i Jokkmokk kommun, Norrbottens län (Jokkmokk socken). Här finns en upptecknad sägen eller tradition – se nedan.

Fakta

KommunJokkmokk
LänNorrbottens län
TypSägenplats / offerkälla
Lämningstyp (RAÄ)Plats med tradition
Antikvarisk bedömningÖvrig kulturhistorisk lämning
SynlighetSynlig ovan mark
TerrängFlack moränmark. Skogsmark, blandskog.
LämningsnummerL2021:4772
Koordinater66,08804, 20,07293
KällaRiksantikvarieämbetets kulturmiljöregister

Beskrivning

Plats med tradition, Dräpartallen. Platsen utgörs av flack, fuktig moränmark med en tall. På tallen är en bläcka, 0,25x0,1 m st och 0,1 m dj invallning. Bläckan är belägen ca 1,2 m ovan mark. I bläckan är ett delvist övervallat kors inristat, ca 0,18x0,05 m st.

Text ur Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (L2021:4772), återgiven oförändrad. Beskrivningarna är skrivna av inventerare och kan vara förkortade och fackmässiga.

Hitta hit

Platsen kan ligga på privat mark. Respektera allemansrätten, gå varsamt och kontrollera tillgängligheten innan du åker.

I närheten

Fler pärlor

Parkering

Ingen parkering inom 1,5 km i OpenStreetMap.

Naturreservat & nationalparker

Kulturhistoria

Inget inom 10 km.

Badplatser

Vindskydd

Inga vindskydd inom 10 km.

Källa: Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (KMR) 2026-10-18, lämning L2021:4772 (fri att använda). Uppgifterna kan vara inaktuella – rätta gärna i källan.